Hesalife

 

Dag två av praktiken avslutad! Har redan två artiklar publicerade på HBL:s webb, så skulle kalla det en bra början.

Annars så har mest tid gått åt till att försöka lära sig nya redaktionsprogram och förstå hur det journalistiska tänket fungerar just på HBL. Det är alltid spännande att se hur olika redaktioner kan jobba på så olika sätt.

 

 

Natte är snäll nog att låta mig crasha på hennes soffa under dessa veckor. Skönt att inte behöva bo ensam i Helsingfors, och dessutom är varje kväll Netflix-kväll! Vi försöker att endast kolla på riktigt dåliga serier, och igår började vi se American Vandal, som nog har en ganska hög "wtf-händer-just-nu" faktor.

 

13.11.2018 kl. 18:52

Go Nyhetsväktarna

 

Vi gjorde det!!! En hel timme av live radio. Som du för övrigt kan hitta här ifall du missade det live.

Tre inslag gjorda på förhand, ett livereportage och en studiodiskussion. Är otroligt stolt över vår sändning. Alla skötte sig superfint, inslagen var klara flera dagar på förhand och allting bara föll på plats.

 

Producenten och studiovärden är nöjda (och trötta) efter sändning. Foto: Victoria
 

Var inte ens så väldigt nervös inför sändningen, eftersom jag bara visste att det skulle gå bra. Som sagt, hela processen har gått smidigt och vi jobbar alla superbra ihop.

Detta trots att jag ännu satt och finslipade mitt pratmanus tjugo minuter innan vi åkte iväg till Yle-huset. Omskrev, omskrev och omskrev, för inget lät tillräckligt bra. Tillslut fick Victoria säga åt mig att nu räcker det, allt låter bra.

 

Foto: Karolina
 

Att stå i studion var också helt enkelt kalasroligt och jag lärde mig massor. Höjdpunkten var absolut att få diskutera med Linnea Portin och Niklas Karlström, om jag fått välja själv skulle diskussionen ha varit minst dubbelt så lång.

Kan absolut tänka mig att jobba med radio i framtiden.

 

Väääääldigt trött efter sändning. Foto: Victoria
 

Efter sändningen (och min powernap) var det dags för wrap-up fest. Definitivt en av de roligare festerna jag varit på i mitt liv. Vi hade satt ihop en liten lek åt Klas, där han fick koppla ihop citat, påståenden och barndomsbilder med rätt person i gruppen. Kan avslöja att han endast fick 5 poäng av 24 möjliga. Vi är helt klart alldeles för hemlighetsfulla.

 

Foto: Karolina
 

Mot slutet blev festen nästan lite vemodig, då vi insåg att vi nu inte kommer se varanda på två veckor. Det är nämligen dags för vår redaktionspraktik, och vi kommer spridas ut över svenskfinlands tidningar. Sedan kom vi på att vi i princip är halvvägs genom vårt medieår. Tänk vad tiden går, önskar nog lite att vi skulle få jobba ihop med detta gäng för alltid.

Men nu tar jag helg och vilar upp mig lite efter två väldigt, väldigt intensiva veckor. Jag lovar att jag ska försöka skriva lite om min HBL-praktik under de kommande två veckorna. Tänk, jag blir Hesabo för två veckor. Spännande.

 

10.11.2018 kl. 00:30

Hello Radio

 

Nu har vi övergått från tidning till radio, och i dag hade vi vårt första brain storming-möte om vad vår timmeslånga radiosändning ska handla om. Trots att vi började mötet med att konstatera att typ ingen hade några juttu-ideér, slutade det ändå med att vi skrapade fram en hel del.

Älskar hur vi faktiskt kan jobba som ett team redan, och samtidigt ha kul. Trivs väldigt bra bland dessa människor, turligt nog med tanke på hur mycket tid vi kommer tillbringa ihop.

Dessutom blev jag utsedd till programledare för livesändningen, och Victoria till producent aka boss. Ett äkta power couple helt klart.

 

Är man intresserad av att se mera av vad vi egentligen sysslar med på dagarna kan man följa vårt instagramkonto @vassmedia

Fyndigt namn eller hur? Som jag sa, teamworket fungerar snyggt då vi lyckades brainstorma och felstava oss fram till vårt eget brandnamn.

 

23.10.2018 kl. 19:18

Bostad elva

 

Nu har jag och Victoria hunnit bo ihop i två månader. Under den tiden har vi lyckats kläcka ur oss en hel del konstigheter, så som man gör sena kvällar och tidigar mornar.

Tänkte bjuda på lite plock ur min anteckningsfil titulerad "Victorias fyndigheter".

 

Victoria: Vi diskar int ida, bestämd ja just. Victoria for president!

 

 

Vi gnäller över studier.

Jag: Va e motsatsen ti motiverad?

Victoria: Omotiverad.

Jag: Nä, de e int tillräckligt starkt.

Victoria: Satans omotiverad.

 

 

Vi diskuterar användningen av ordet "en" istället för "man".

Jag: Ja hatar ordet en. Kan vi ta bort de ur svenska språket?

Victoria: Jooo!!

Jag: Från å me nu e allting ett. Titta ett katt. På finska blir de tittai etti katti.

Victoria: Ättikka?

 

Det regnar och stormar ute, och plötsligt hör vi skrik utifrån gatan.

Victoria: De låter som hankeiter som e förtvivlade över att deras båt håller på å förlisa i dehä vädre.

 

 

Morgonen efter vi såg High School Musical 2.

Jag när vi går ut genom dörren: Bye cats!

Victoria: Wildcats??!!?!?!?

 

Victoria: De enda som lyser upp vårt liv e kylskåpslampan å datorskärmen.

 

22.10.2018 kl. 16:53

En punkt på inköpslistan

 

Det tar mig cirka tre minuter att gå till Academill hemifrån. Det är så kort att jag faktiskt saknar den delen av min dag, att gå mellan uni och hemma. Att lyssna på musik och tänka lite. Se lite av staden.

Så nu har jag börjat sätta mig en stund vid vattnet varje eftermiddag då jag går ensam hem. En kort paus från livet.

 

 

I dag märkte jag dock att musiken var lite tystare i höger öra. Otroligt irriterande, och ett tydligt tecken på att mina hörlurar närmar sig graven.

Löjligt nog gör det mig lite ledsen. Dessa hörlurar har trots allt rest runt Europa med mig och agerat öronproppar både på hostell och hemma.

 

15.10.2018 kl. 16:21

Nästan midnatt

 

Kan inte sova, vilket är konstigt för mig. Oftast kan jag lätt slockna 21.45 sju dagar i veckan, om jag så vill. Passar på att göra blogg-comeback istället för att ligga och stirra i taket.

Veckorna har rullat på, och plötslig är vi halvvägs genom hösten.

Löjligt nog hade vi vår första chilltime med "klassen" nu i onsdags. Tänk att vi inte kommit oss för det förrän nu. Blev en oplanerad utflykt till Ollis också, första gången för mig och Victoria.

 

 

I vårt pyntade av föreläsningssalen råkade vi skapa denna tumblr-grunge-drömmen. Den måste naturligtvis fotas ur alla vinklar.

 

12.10.2018 kl. 23:41

New hair who dis

 

Förlåt för frånvaro, skulle kunna skriva om hur stressad jag är MEN tycker jag har nog med negativitet här som det är.

 

Därför kan vi fokusera på det positiva. Som att jag förra fredagen på impuls bokade frissatid och äntligen blev kvitt mina torra, delade toppar.

 

 

 

Mera och mindre seriös.

 

Känner mig lite som en ny människa.

 

 

 

26.09.2018 kl. 12:56

Vardagsestetik på ful tapet

 

Vår lägenhet är vackrast i solnedgången, då rummen fylls av rosa ljus.

 

 

Fastän solnedgångarna är lika fina här, saknar jag ändå Åbo och tryggheten som finns i en stad man bott i hela sitt liv.

 

 

Annars så känns det som att det enda vi gör är diskar. Är ovan att leva utan diskmaskin, och väntar redan på att få bo i en lägenhet med diskmaskin igen.

 

 

Vi håller också koll på hemstädernas tidszoner. Så vi vet när vi kan ringa pojkvännerna.

 

17.09.2018 kl. 18:55

Jag bloggar fast jag är för trött för att tänka

 

Tre dagar av ordentliga studier bakom oss, och oj.

Nyckelordet är intensivt.

Vi har vår egna lilla källare i Academill där vi stänger in oss mellan 9-17.

Vid flera tillfällen har vi fått höra att vi typ inte kommer ha tid att ha ett normalt liv i år. Att kraven är höga, vi förväntas spotta ut idéer på löpande band, prestera, ta kritik, göra om och göra rätt.

Men å andra sidan så vet jag inte när jag senast lyckats upprätthålla koncentrationen under en föreläsning i mera än 10 minuter i sträck. Här lyssnar jag utan problem i två timmar, eftersom det faktiskt intresserar.

Men det är också skrämmande att vara i en ny stad, där alla andra har kontakter och vi knappt känner någon. När vi ska hitta någon att intervjua har vi ingen lokal lågstadiekompis exbästis som vi kan kontakta via facebook.

Hittils har jag varit helt slut när jag kommer hem. Helt mos i hjärnan. Fastän vi knappt gjort annat än suttit och lyssnat.

Men jag är så otroligt ivrig för att få lära mig att skriva, att göra radio och tv.

 

 

12.09.2018 kl. 20:41

Första studiedagen

 

Vid tolvtiden i morse tog vi våra kånkenväskor och promenerade iväg mot Academill för vår första dag som mediastuderande.

 

Victorias sammanfattning av dagen:

"Jag tycker vi kan vara stolta över vår första dag."

 

Eftersom vår mediegrupp består av enbart åtta personer hoppas jag vi får en bra sammahållning och gemenskap. Fick ett bra första intryck av alla och hoppas att jag lyckades ge ett någolunda vettigt intryck av mig själv också.

 

 

Dessutom fick vi gratis mat och vin, what's not to love?

Nu är jag helt otroligt trött, och det känns så skönt att bara sitta i mitt rum med Victoria och läsa bloggar och tala skit.

 

05.09.2018 kl. 18:00

Dag 3

 

Var på kaffe med min kusin idag, vilket var den första ordentliga sociala interaktionen sedan i söndags. Om man inte räknar med att jag utbytte några ord med tandläkaren igår.

Dessutom, shout out till killen som öppet lyssnade på vår timmeslånga rant om vår släkt. Jag kan hålla med om att det är ganska spännande.

 

Lägenheten börjar vara uppackad för min del, har en låda plus en halv kvar att ta hand om. Är 100 % redo för Victorias inflytt på lördag.

 

 

29.08.2018 kl. 20:37

Godmorgon Vasa

 

Jag är skräckfantast. Älskar skräckfilmer, skräckpoddar, skrämmande klipp på Youtube, you name it.

Så hur tror ni det går då jag, med en miljon skräckhistorier i bakhuvudet, ska sova ensam i den tomma lägenheten i ett hus byggt på 1800-talet? Jo, det går riktigt bra!

I alla fall tills världens snällaste katt, som aldrig morrar, plötsligt vaknar från sin sömn, reser ragg, morrar och stirrar ut i luften. Och sedan är på sin vakt i en kvart.

Har inte sovit så där väldigt mycket kan jag säga. Jag är helt otroligt lättskrämd. Hade på Friends från telefonen hela natten, bara för att få lite bakgrundsljud.

Men, har inte tid att vara trött idag. Ska bland annat till posten (var ligger posten?) och till butiken, och sedan fortsätta storstädningen av lägenheten.

 

Jag och Nikken igår kväll, innan spökena (?) attackerade.

 

27.08.2018 kl. 10:11

Uttåget ur Åbo

 

Då vi körde genom Åbo påväg mot villan insåg jag att det är sista gången jag ser min hemstad på ett tag. När mina föräldrar åker tillbaka hem på söndag kväll, åker jag in till Vasa för att slutligen bli fast bosatt där. Det känns både spännande och vemodigt, även om jag vet att jag kommer vara Åbobo igen om ett år. 

Nu sitter jag på verandan, väntar på att bastun ska bli varm medan jag dricker av ölen som pappa hällde upp åt sig själv men sedan övergav för något viktigt arbete han kom på att utföra. Trots att det är mulet är det förvånansvärt varmt, sommaren är inte helt borta ännu.

Imorgon blir det villaavslutning med bål och raketer. 

 

 

24.08.2018 kl. 20:19

Katter, katter, katter

 

Crazy catlady-varning!

Jag älskar verkligen katter. Så där mycket att det irriterar andra. Finns det en katt på en fest vill jag definitivt hellre lära känna katten än människorna där.

Själv har jag för tillfället tre katter, varav en är vår familjekatt som bor med mina föräldrar.

Är till 100 % en kattmamma som kan prata i timmar om mina katter, allt från söta historier till specialdieter de behöver och konsekvenser som följer om de inte får dem.

Jag tänkte att det är en fantastisk idé att skriva ett helt inlägg, där jag bara pratar om mina katter.

Innehållet vi alla vill ha, och förtjänar.

 

                              

 

 

Mirre är född i Petalax, och är den ovan nämnda familjekatten som vi haft sedan jag var cirka åtta år gammal. Hon fyllde alltså 15 år i maj!

Hon är en typisk gammal tant: egentligen väldigt mysig och kelig, men väldigt bestämd och blir sur om hon inte får som hon vill. Dreglar då hon blir riktigt bra klappad.

Känns som hon funnits med under hela min uppväxt, och är absolut den jag ser mest fram emot att träffa då jag hälsar på hos föräldrarna.

Smeknamn: Mirrus och Fjomps.

 

 

 

Nicki är min och Michaels första katt, hemma från Vörå. Hon fyllde tre i våras, är född den fjärde maj och är alltså en äkta Star Wars-katt.

Nicki är kanske världens snällaste katt, i alla fall när det kommer till mig och Michael. Hon litar fullt ut på oss, inte ens när vi tvingas göra mindre trevliga saker så som klippa bort tovor ur pälsen eller dusha bort bajs som fastnat i pälsen (långhåriga katter yay) försöker hon säga ifrån.

Främlingar litar hon däremot inte alls på, och de kan nog få sig en omgång ifall de tränger in henne i ett hörn.

Gillar inte att ligga i famnen, men protesterar högljutt om hon inte har familjen under uppsikt. Älskar att springa ute i koppel.

Also known as: Nicki-girl, Nikke, Nickster och The Wise One.

 

 

 

Max adopterade vi från djurskyddhemmet i Åbo, hans mamma var en vildkatt från Nagu. Han fyllde ett i maj.

På grund av att han miste sin mamma tidigt, hann han inte bli en fullärd katt och är lite... speciell. Han är högljudd, men jamar inte utan låter typ "OooOOooOOOo".

Max vet inte heller att man ska täcka över efter sig i lådan, eller att om ens syster skriker och fräser ska man sluta bita. Nicki får nog av honom ibland, men älskar honom innerst inne.

Vi kan dra ganska många skämt om honom, lite rund och inte så intelligent, men vi älskar honom ändå. Max är orädd, och hälsar glatt på gäster.

Kallas mest: Maxie, Poopie-boy, The Little One.

23.08.2018 kl. 15:40

Höst

 

 

Vad är dina mål i höst?

Jag vill jobba mycket på mig själv som person och bli mindre dömande och mera positiv.

 

Vad ser du mest fram emot?

Studierna! Väldigt kliché för en flytt till ny stad, men vill lära känna nya människor och hitta nya favoritställen. Släkten på mammas sida bor i Vasa, så ser också fram emot att inte ha en fyra timmars resa mellan mig och dom.

 

Känner du dig klar med sommaren?

Jag är aldrig klar med sommaren.

 

Hur såg din höst ut för ett år sedan?

Förra hösten var en väldigt bra höst, hade mycket kul med många vänner. Var också tutor för genusvetenskapens gulisar, vilket var både roligt och lärorikt.

 

Hur såg din höst ut för fem år sedan?

Det var hösten jag träffade och blev ihop med Michael som då ännu bodde i Borgå (vilket betyder att vi har femårsdag i oktober!?). Hösten 2013 spenderade jag mest på internet, mitt upp i min värsta fangirl-phase. Såg mycket på Youtube, bloggade i versaler, pluggade lite för skrivningarna. En tid jag inte skulle återvända till.

 

Vad var bäst och sämst med sommaren?

Bäst: Det fantastiska vädret och härliga värmen!

Sämst: Att flytta i den värmen.

 

Vad för kultur har du tänkt konsumera i höst?

Har biljetter till Kajs Gambämark. Det ni.

 

Vad blir ditt mest använda plagg i höst?

En oversized kavaj jag fyndade i Bulgarien!

22.08.2018 kl. 11:26

 

22-årig Åbobo som för tillfället tillbringar ett år i Vasa som mediestuderande vid ÅA.

Annars studerar jag genusvetenskap.

Gillar feminism, katter och tv-spel.

Tycker också om att resa och fotografera, helst kombinerat.